Fram till idag

Alla bilder kommer i slutet idag. Det var omöjligt att faa rätt ordning paa dem. Haall till godo!

 

Vaar första riktiga dag i Amsterdam inledde vi med att äta lite av hostelets frukost som ingick i priset. Den bestod av kaffe/te samt rostebröd med jordnötssmör, sylt och naagot som försökte sig paa att lika margarin. Vi träffade tvaa tjejer fraan Australien som var ute paa backpacking men som inte hade naagra planer alls – de hade verkligen aakt kors och tvärs genom Europa och typ flugit förbi samma destination tre gaanger och missat bokade taag etc. De var otroligt trevliga och vi hade riktigt roligt ihop. De kallade Jesper för The big friendly gigant och skämdes lite, men tyckte fortfarande att det var roligt nog att upprepa.

Vi hade egentligen tänkt aaka till Van Gogh-museet den dagen, men eftersom vaar frukost hade dragit ut paa tiden, var kön ca 100 m laang när vi kom fram, saa vi sa fuck it och aakte till zooet istället. Bra val! Massor med djur (obviously) och vi hade det hur gosigt som helst där inne. Ett litet smakprov finns längre ner. 
Sen aat vi hamburgare paa ett litet ställe där personalen gav oss tips om vad vi kunde göra i Amsterdam. Min burgare bestod av fetaost och vattenmelon. Märkligt, men ganska gott, faktiskt. Vi har ju haft en del problem med att ladda upp bilderna i och med att datorerna inte har sd-kortläsare, saa vi köpte oss en sd-till-usb-sladd och efter det begav vi oss till en mölla där de bryggde sitt eget öl. Vi tog en smakrunda och köpte sedan vars en av nummer 3 som var godast.
 
Sen ville vi egentligen gaa paa Madame Tussauds (stavning?) men den kön var ocksaa laang och det kostade mycket och de stängde ganska snart, saa vi sket i det och hoppade paa en baattur paa kanalerna istället. Kaptenen var ganska dryg och italienarna höll bara tyst när audioguiden pratade paa deras spraak, men vi uppskattade turen väldigt mycket ändaa 🙂
 
Sen var klockan ganska mycket och det enda som fortfarande var öppet var sexmuseet, saa vi tog en titt paa det med. Mycket underhaallande! Jesper menade dock att det var lite för lite interaktion..
 
 
Dagen därpaa steg vi upp lite tidigare och kom iväg rätt saa tidigt och kom därför ocksaa in paa Van Gogh-museet rätt saa snabbt. Jesper dog inombords för var sekund som vi tillbringade där inne, men jag uppskattade det verkligen. Naaväl, äl ute igen behövde vi baada äta och sen gav vi Madame Tussauds en chans till, men eftersom att kön var om möjligt ännu längre nu, saa tyckte vi inte att det var värt det och begav oss istället med de gratis lokaltrafiksbaatarna till den norra sidan av floden till industriomraadet. Där hade vi faatt rekommenderat ett cafee som skulle vara mysigt och det var det verkligen! Ha hade gjort det av gamla industridelar: tvaa europapallar blev till en solstol, toaletterna var inne i baracker, köket fanns bakom lite skrot och en itusaagad eka bev till tvaa soffor. Det var riktigt najs! Vi köpte vars tvaa öl och drack medan vi tittade paa havet och staden paa avstaand. Sen kom en geting som flippade Jesper saa daa cyklade vi vidare. Vi hittade en stor lagerlokal som var öppen och där folk traksade in och ut. Det visade sig att staden hade tagit denna tomma lokal i anspraak och gjort om den till ett centrum för konst och estetik, saa nu kunde olika konstnärer av olika slag hyra sig en del av lokalen och bygga sitt eget kontor. Seriöst bygga det själva eftersom att det inte fanns naagra väggar om man inte byggde dem själv. Dessutom hade de byggt en skateboardpark paa tredje vaaningen i lokalen, saa det dunsade och bankades och lät en massa. De ska visst flytta naagon annanstans eftersom att de kreativa människorna inte kan tänka och känna i allt oväsen.
 
Vi aakte tillbaka till andra sidan av floden igen och köpte med oss picknickmat och aakte till Vondelpark där vi hade en riktigt skön eftermiddag i solen framför vattnet. Gott bröd, tonfiskröra, pestoröra, ostkuber till huvudrätt. Jordgubbar, vit choklad och rosevin till efterrätt. En riktig festmaaltid!
 
 
Dagen därpaa skulle vi aaka vidare till Rotterdam. Vi steg upp tidigt och var klara för avfärd redan vid 09.00, men eftersom att jag hade uppmärksammat att Jespers kedja var lite lös, saa skulle vi bara fixa det först. Jespers pappa Roland hade ju visat oss hur man gjorde, saa vi satte igaang. Jesper har allt annat än nerver av staal, saa han flippade ur paa att hjulet inte var 100% rakt (bara typ 98,5%) och gick till slut till en cykelhandlare. Cykelhandlaren sparkade till cykeln saa att naagot klockade till och sedan kunde vi aaka. Jag hävdar fortfarande att jag hade fixat cykeln.
 
Jaja, old and forgotten, saa aakte vi iväg, men det tog en stund innan vi faktiskt kom ut ur Amsterdam, huvudsakligen för att det inte var skyltat ut ur staden..! Vi aakte fel ett par gaanger, men hittade aatminstone en friluftsaffär där vi köpte en ny kompass (eftersom att Jesper hade bestämt sig för att kasta den förra i marken) samt en sovsäck, saa nu ska vi väl kunna sova gott i tältet igen.
 
Paa vägen dit virrade vi bort oss lite och jag fick prata med en tant som bara pratade holländska. Jag förstod typ vad hon sa. Men ja, det blev rätt i alla fall! 🙂 Paa vägen hit har vi räknat antalet olika djur vi har sett (listan är i dagsläget: geting, häst, katt, ko, snigel, faar, dromedar, höna, anka, gaas, get, lama, aasna och kamel) och paa sträckan till Rotterdam saag vi äntligen resans första gris!
 
Vi träffade en motionscyklist som informerade oss om att vägen in till staden var avstängd och som sedan guidade oss genom ett grönomraade till var vi kunde hitta in. När vi väl kommit igenom parken där han lämnat oss, saa möttes vi av 12 000 (!) människor paa rullskridskor! Det var ett event under parollen Fit for Free och de rullande människorna som aakte förbi oss tog aldrig slut! Det var en riktig välkomstparad! 🙂
 
Vi kom saa smaaningom till centralen varifraan vi skulle ringa en kille som vi skulle bo inneboende hos, men eftersom att han inte svarade, saa tog vi oss till ett studenthotell istället. Det var problem att hitta dit, men vi lyckades komma dit 3 min innan receptionen stängde och fick ett rum i alla fall. Det blev rätt saa mycket dyrare än vi hade tänkt oss, men det var ett riktigt najs rum. Vi dumpade alla vaara prylar och gick för att käka rotterdamsk kebab kl 23.15. Efter en utmattad promenad tillbaka till hotellet tog vi oss en dusch och sedan däckade vi i den ljuvliga sängen.
 
 
Rätt saa exakt 8h senare väcktes vi av att Graham, killen vi egentligen skulle ha sovit hos, ringde. Han hade gaatt och lagt sig tidigt kvällen innan och därför inte sett eller märkt när vi ringde honom kl 20.30. Jaja, det var okej, men vi kunde i alla fall bo hos honom resten av tiden i staden. Saa vi checkade ut ur hotellet och efter ett jädra bry med hissar som inte kom och trappor som slutade i ingenting, satt vi till slut paa cyklarna paa väg hem till honom.
 
Han bor i en lägenhet som är för stor för honom själv och vi fick nedervaaningen/källaren för oss själva. Lägenheten är full av färg (varje rum är en färg) vilket gör det hela lite kaotiskt, men det är riktigt mysigt. Han är riktigt trevlig och bjöd paa getostsmackor och te medan han tipsade oss om saker att göra i staden.
 
Vi inledde med att ta en Waterbus till Kinderdijk där det finns 16 vindmöllor som förritiden pumpade ut allt överflödigt vatten ur kanalerna. Det var väldigt vackert, men dessvärre var det lite graatt..
 
Efter det cyklade vi ikapp baaten som skulle ta oss tillbaka till staden (jag aakte över en stor metallklump paa bryggan och skadade nacken lite. Det gjorde rätt saa ont och jag var lite trött och hungrig sedan innan, saa jag var lite grinig. Jesper var en ängel och höll mig sällskap paa baatturen tillbaka.). Väl tillbaka aat vi lite igen och sedan tog vi en annan vattenbuss, en Aqualine, till Euromasten. Vi aakte förbi en mast som var väldigt lik Euromasten varpaa jag fraagade om vi inte skulle av här? Neeejdaa, menade Jesper. Den där masten var ju helt för liten. Sen aakte vi till en annan haallplats där vi plockade upp en tjej, och sedan vände baaten tillbaka. Vad var det jag sa? Det var Euromasten vi hade aakt förbi första gaangen.
 
Inne i receptionen till masten fraagade Jesper tjejen bakom kassan hur maanga gaanger man fick lov att aaka upp och ner i den där glasburen som aakte fraan plattformen till högst upp? Man fick aaka hur maanga gaanger man ville och Jesper var nöjd med svaret. Sen aakte vi hissen upp till plattaan och Jesper kramade min hand mycket haart. Sen försökte Jesper vara lugn paa plattaan, men ville helst inte staa vid kanten. Därefter satte vi oss i glasburen och daa höll Jesper min hand krampaktigt medan svetten flödade fraan hans handflata. Jag, som ju gillar höjder (bungy jump, fallskärm, etc.) tyckte att detta var mycket underhaallande, men var ett bra stöd aat honom, i alla fall tills vi kom ner. Sen skrattade jag ordentligt. 😀
 
Idag har vi dedikerat dagen aat baatar. Först aakte vi pa James Cook genom hamnen i 2,5h. Jesper lös som ett ljus av glädje och jag somnade till lite daa och daa. Jesper tog 165 bilder under den turen. Efter lite lunch gick vi till den stora baaten SS Rotterdam som numera är fast förankrad i hamnen och agerar som hotell, restaurang och museeum. Vi gick paa en guidad tur i maskinrummet och skulle sedan tillbaka till vaar audiotur där vi avbrutit den tidigare, men daa hade de stängt bryggan och vi kunde inte komma tillbaka till däck igen heller. Stuck on a boat. Vi tog oss in via ett avstängt omraade (vad skulle vi göra? Vi var utelaasta.) och sedan träffade vi en av guiderna som hade uppskattat vaar närvaro innan, saa när han hörde vad som hade hänt, tog han med oss upp paa bryggan igen. Maanga knappar och spakar senare lämnade vi skeppet och aat vars en konstig pizza och nu befinner vi oss i ett omraade som paminner lite om Möllan i Malmö. Snart ska vi bege oss hem till Graham igen, kanske att vi fortsätter vaar diskussion om entusiastiska unga lärare med honom (han är själv lärare, men dessvärre tillhör han den äldre, griniga och bittra varianten), eller saa ramlar vi helt enkelt i säng.
 
Imorgon ska vi kolla paa ännu större baatar närmre havet, och sedan ska vi till Haag, det är visst inte längre än ca 50km dit via den stora hamnen.
 
Nu är vi up to date med allt berättande, och likasaa med bilderna, saa nu hoppas vi att vi kan upprätthaalla det. Om inte, saa faar ni väl haalla igaang er egen diskussion i kommentarsfältet 🙂
 
Puss och kram till alla!

En amfibisk buss!

SS Rotterdams främdre del.

Inne i SS Rotterdams maskinrum.

Hastighetsmätare.

Jesper hittade ett piano till. Uppenbarligen har Frank Sinatra och Jerry Lee Louis ocksaa spelat paa just detta piano.

Djurskötare paa zoo.. vilket jobb.

Den gamla industrilokalen som gjorts om till konstkollektiv, typ. Och skateboardpark paa tredje vaaningen.

En hel butik med bara Ben & Jerry’s!

Vita ben blir bruna saa smaaningom.

Glada över att vara paa zoo

Ölprovning!

Paa baattruen

The dancing houses

Korta ledsna dvärggatan.

Teresa och Van Gogh

En lugn dag i Amsterdam

I Vondelpark.

Jesper kamouflerar sig.

Teresa och packningen i det väldigt gröna hostelrummet.

Jesper kamouflerar sig igen.

Dagen daa vi kom till Amsterdam!

När vi sagt hejdaa till Ed och Jolanta saa regnade det riktigt rejält. Vi har klarat oss helt ok fraan regnet hittills, men den här gaangen gick det inte att undvika. Vi stannade under första bästa tak och började det ganska saa mödosamma arbetet med att faa vaara sopsäckar att passa runt vaara väskor.

Man faar inte vara dum. Med en sopsäck och en del silvertejp kommer man riktigt laangt!

Lagom till att jag var klar saa hade det naturligtvis slutat att regna och vi kunde packa ner sopsäckarna igen. Skönt, men ända lite störigt efter allt arbete.

Vi cyklade paa runt faagelreservatet och faangade en smärre skur till innan vi till sist saag denna underbara skylt!

Första gaangen det är skyltat mot Amsterdam! Singel biceps power!

Första gaangen det är skyltat mot Amsterdam!

Vi kom till Almere och virrade bort oss lite bland alla broar, men vi höll oss paa gott humör genom att sjunga paa Electric Banana Bands laatar och en hel del av Astrid Lindgrens visor. Folk tittade paa oss. Who cares? Vi hade kul 🙂

Vi stannade för lunch och raakde köpa jättedyr wokmat som inte ens var särskilt god. 30 euro i sjön, typ. Vi blev i alla fall mätta. Sen började den sista sträckan in till Amsterdam. Den var inte särskilt laang egentligen, men den kändes ganska laang. Förmodligen pga. motvinden, alla broar och att vi bara ville komma fram naan jädra gaang!

Jesper och blommorna längs vägen.

Men som alltid saa hittade vi smaa glädjekorn längs vägen. I det här fallet vildrabatter och en trött kamel!

En kamel!

Sen blev Jesper saadär barnsligt glad igen när vi fick stanna för en bro som snurrade runt och släppte in baatar i en sluss (a la Göta Kanal).

Jesper och sväng/snurrbron.

Och sen, efter 500 kilometers motvind under aatta kämpiga dagar, KOM VI IN I AMSTERDAM!!

Vi har naatt AMSTERDAM!

Vi tog oss till centralstationen och till det flashiga bibilioteket där vi letade efter hostel och Jesper spelade piano. Sen tog vi oss till hostellet där vi fick en skön dusch och sedan traskade ut i kvarteret och aat paa en pizzeria där kocken och servitrisen skrek paa varandra bland gästerna och de stavade pizza ”pizze” paa menyn för att bättra paa italienheten.

Firar ankomsten med pizza och öl.

 

Imorgon ska vi cykla vidare till Rotterdam (75km) men förhoppningsvis kommer vi att kunna fortsätta vaar kronologiska berättelse därifraan och kanske till och med bli up to date 😉

Tack och hej, leverpastej!

Fotoinlägg

Jag lägger här upp alla de bilder jag inte haft möjlighet att lägga upp tidigare. De skulle ju ha varit i samband med de tidigare inläggen, men ja, jag hoppas att ni kan orka scrolla mellan inläggen och bilderna 😉

Tillbaka paa campinen där vi tog en springnota (i Tyskland):

Vaar första natt i tältet paa resan!

Vi hängde lite tvätt paa tork under natten. Ett inte helt genomtänkt beslut eftersom att det var blötare paa morgonen än vad det var när vi hängde upp det..

Daa när det regnade som fan och vi fick gömma oss i en busskur och sedan paa en mack.

När vi aakte förbi kameler i Tyskland (eller är det dromedarer?).

 

Framme i Bremen hade de lite andra skyltar än de vi har hemma i Sverige..

 

Teresa och Die Bremermusikanten!

 

Jesper är metal framför the destruction mashine. Vi tittade länge och väl paa när de höll paa att riva huset.

Dagen efter Bremen inleddes med ett Homage till Roland. 1)

och Homage 2)

Den fabulösa sandvägen som tvingade av oss fraan cyklarna och som nästan tog knäcken paa Teresa.

Förslag paa saker man kan dekorera sin trädgraard med: cigarettpaket.

Lapptäcken till vägar. Vi undrar; vore det inte billigare att bara göra ett enda stort, nytt, jämnt lager?

Vaart försök till en halvromantisk bild vid en enslig järnväg.

Och naagot lite mer plojigt.

Jesper gosar i sängen i vaar lägenhet i Twist.

Hädanefter ska bilderna förhoppningsvis komma i samband med texten 😉

Vykort

Om ni ocksaa vill ha vykort saa faar ni skriva in er adress i kommentarsfältet eller maila till teresa.sorribes@gmail.com eller paa facebook. 🙂 Hej!

Fraan Twist till Lelysted

Berättandet fraan resan fortsätter:

Saa, efter att ha sovit gott i vaar lilla lägenhet saa körde vi ut vaara cyklar ur huset och aakte och fick speciallagad frukost paa ett litet närköp. Sen började vaar färd mot Nederländerna! Vi cyklade paa lite avsides vägar som var väldigt vackra, men stundtals ganska jobbiga att cykla paa eftersom att underlaget växlade mellan tegel, sand, jord och sten.. men ja, vi hittade ett ställe där vi aat okej-god glass och kunde sedan nysvalkade cykla vidare.

Alltsaa, det omöjilga i att faa en bra bild.

Vi blev som sagt lite snuvade paa landsgränsen eftersom att den inte annonserades, men till slut var vi helt säkra paa att vi kommit in till Nederländerna eftersom att allt stavades paa ett konstigt vis.

Glad över att äntligen vara i Nederländerna!

Sen cyklade vi en massa och kom till Hardenberg (som uttalas typ Harrrdenberghghg) där vi hittade GB-glass i en holländsk variant: OLA-glass! Olabengtsson, du maaste ju aaka hit och äta glass!

Ola-glass!

Vi cyklade paa en riktigt traakig raksträcka och fick stanna ett par gaanger eftersom att det var saa mentalt utmattande att cykla mot vinden mot ett maal som laag bortom horisonten eftersom att raksträckan var saa laang. Saahär ser vi förresten ut när vi är ute:

Vi med vaara tvättställ. Inte konstigt att folk har stirrat paa oss hela färden..

Till sist kom vi till Zwolle där vi tog oss till en camping och faktiskt hyrde en litenliten stuga eftersom att det regnade och vi inte pallade fixa med tältet i regnet. Det var inte särskilt mycket dyrare, men jag tror att vi fick rätt saa maanga fler spindlar för vaart pris. Naaväl, det var okej ändaa och utmattade satt vi till sist paa vaar lilla ”altan” och aat vaar middag som denna kväll bestod av Jespers egenkomponerade samling ingredienser: ostkuber, russinbullar, choklad, salamikorvar och bananer. Vi maaste ha sett otroligt tragiska ut. Vi hade rätt saa kul aat oss själva efteraat. 🙂

Dagen därpaa tog vi oss ifraan spindelcampingen och aakte till ett köpcentra där vi uppmärksammade att holländarna ju inte använder plastkassar till att packa sina matvaror. De har antingen med sig egna tyg/plastkassar eller saa traskar de ut ur affären med sin vagn/korg bort till sin cykel och lägger helt enkelt ner sina prylar i sina cyklars pakethaallarväskor (som ALLA har). Annars är det ocksaa ganska vanligt att ha en ihopfällbar plastlaada med sig in i affären.

Vi aat paa ett cafe inne paa köpcentrat som lät oss ta med cyklarna in, och därefter hittade vi en underbar ostaffär! Man fick smaka paa tre sorters ost och jag var i himmelriket. När Jesper skulle ta en bild av mig med en av ostprovbitarna saa langade ett av biträdena över ett helt osthjul istället. Jag var lyrisk och alla andra i kön skrattade hjärtligt.

Överlycklig med ett helt osthjul!

Sen cyklade vi och stoppades först när vägen slutade mitt upp i luften eftersom att klaffbron var öppen. Jesper cyklade hela vägen fram och var jätteexalterad, precis som alla andra gaanger daa vi varit i kontakt med stora grejer av metall..

Jesper och klaffbron.

Därefter var vi dumma i huvudet och valde inte The Scenic Route eftersom att den var ett par kilometer längre och hamnade istället här:

Det blaaste som fan.

Den fina raksträckan i den underbara motvinden paa det ljuvligt öppna fältet.

Det hela kompenserades dock av att det längs med vägen fanns tvaa aasnor som jag fick mata. Ooo, jag blir fortfarande glad när jag tänker paa det 😀

Glädjen är total; TVAA aasnor paa samma gaang!

Det var väldigt laangt och jobbigt hela vägen fraan Zwolle genom Kampen och Dronten in till Lelysted, men till slut var vi framme och kunde fylla paa vaart matförraad. Jag flippade lite inne i butiken och raakade köpa med mig en baguette vilket Jesper reagerade väldigt starkt paa. Var skulle den faa plats?! Men skam den som ger sig.

Nöden har ingen lag. Finns det ingen plats för baguetten förutom paa pakethaallarväskan, ja, daa faar man helt enkelt se till att den inte ramlar av den.

Paa väg in i Lelystad stannade vi och köte glass av en sydafrikansk man i en glassvagn. Han var väldigt trevlig och rekommenderade oss ett B&B samt en camping i staden. Han gav oss ocksaa sitt nummer och sa att om det skulle vara problem med dessa tvaa ställen eller om vi behövde hjälp med naagot annat, saa skulle vi bara ringa. Vi aakte först till B&B:t, men det var dels för dyrt och dels var det redan fullt, saa vi aakte vidare till campingen men när vi väl kom fram saa hade vi glömt att ta ut nya kontanter (de tar ju fortfarande inte kort här i Holland..). Det skulle kosta oss 15 euro och vi hade bara 14,03 euro paa oss. Hon i receptionen gick inte med paa det och ville att vi skulle cykla tillbaka in i staden för att hämta nya pengar. Det hela skulle ta oss ca 2h till och det började mörkna, saa vi bestämde oss för att ringa glassmannen. Han var jättevänlig och sa att han skulle komma och hämta oss om en liten stund. Saa himla snällt! Han hade en stor skaapbil där man kunde lasta in vaara cyklar med packning och allt.

Vi satte oss paa en bänk och började äta vaar kvällsmat vi köpt tidigare. Jag behövde gaa paa toa, men tyckte paa naagot vis att det var lite pinsamt att fraaga efter toaletten, saa av naagon outgrundlig anledning saa laadsades jag att jag hade faatt naagot i ögat och gick in till surfskolan som hade lite party för att faa laana deras spegel och paa naagot vänster saa kom jag därifraan med en spann med pommes, en tallrik med majonäs, ett väldigt rent öga, men fortfarande okissad. Najs med varma pommes i alla fall!

En fin Jesper.

Sen började det att regna och vi fick braattom in under ett tak. Jesper skulle rengöra kniven vi använt under kvällsmaten men lyckades istället att bloda ner den när han skar sig paa den. Han ogillar ju verkligen blod och tappade sin ro ett tag, och jag fick leka doktor och efter lite läkarsprit, och plaaster saa var vi back on track again.

En skadad Jesper.

Snart blir vi hämtade av sydafrikanen Ed!

Sen kom Ed och hämtade oss med sin gula skaapbil och tog oss med sig till sitt extremt plaattriga hem. Hans fru Jolanta bjöd oss paa soppa och vi delade med oss av den mat vi hade med oss. Vi tittade lite paa tv och pratade om politik och festivaler i Holland innan vi till sist vid midnatt damp i säng. De envisades med att tvätta vaara kläder i tvättmaskinen (och vi var inte svaarövertalade) och gav oss nya handdukar. Vi sov som kungligheter (om vi bortser fraan att jag drömde mardrömmar eftersom att det fanns fyra jättestora spindlar precis över vaar säng) och lovade att skicka vykort till dem när vi kommit fram till Amsterdam.

Ed, Teresa, Jesper och Jolanta.

I Amsterdam!

Riktigt stort WOHOO för oss idag; vi är i Amsterdam!! Saa himla nöjda med och stolta över oss själva!! Ni skulle ha sett oss när vi kom till Amsterdams stadsskylt! (förbannade datorer som inte tar varken sd-kort eller usb..) Vi fick en portuges att ta tvaa bilder av oss framför skylten och sedan när vi faktiskt aakte förbi den saa fick vaar ko sjunga för oss och vi high-fiveade ter gaanger och tjöt av glädje! WOOOHOOOO! Nu sitter vi paa det stora biblioteket och har precis fixat ett hostel som vi ska stanna paa i ett par dagar, riktigt skönt att faa slänga av packväskorna och ha lätta cyklar ett tag 🙂 Saa nu sitter jag (Teresa) och skriver till er medan Jesper spelar paa bibliotekets piano och folk staar och lyssnar paa honom. ❤

Ska ocksaa försöka komma ikapp med berättandet om vaara tidigare dagar:

Vi lämnade campingen ganska sent, men det var skönt att faa ta det lite lugnt paa morgonen, plus att vi fick prata mer med holländarna och fick deras adress. Baade Jesper och jag hotades till livet av vars en gubbe resp. tant inne i duschrummet med de där golvskraporna som vi hade glömt att använda, men i övrigt var det trevligt paa campingen. Vi käkade en sen och laang frukost paa ett av dessa otaliga bagerier som finns i hela Tyskland och därefter bar det av mot Wehm, Lahn, Hüven och Kleine Bersse (som är större än Grosse Bersse) där vi även köpte en bulle med en fisk i av en tant som aakte runt med sin fiskvagn. Den var inte särskilt god och det blaaste som fan och var paa väg att börja regna, men vi lyckades ha kul aat det istället.

Paa eftermiddagen kom vi till Meppen ganska saa blöta efter att ha faangat en regnskur ute paa ett fält men efter en tallrik grekisk mat och en kopp kaffe till Jesper hade det klarnat upp en del, saa vi aakte vidare. Vi följde de cykelskyltar som fanns och vid ett tillfälle saa cyklade vi längs med ett taagspaar och sedan fick vi hoppa av cyklarna ett tag eftersom att det var saa slirigt för bakdäcken att aaka över de stora stenar som var underlaget… Det var väldigt vackert till en början, men det var lite väl laangt fraan civilisationen ett tag när vi cyklade förbi en massa oljepumpar och kolgrävarmaskiner..

Naaväl, till sist kom vi fram till staden Twist (ocksaa ett festligt namn). Det var ingen som bodde där som visste var vaart hotell Am Wald laag, och vid ett tillfälle saa stod vi omringade av tio arbetarkarlar som alla försökte visa oss vägen till var de alla trodde att det laag. Det var nära paa att de gick med oss dit, men det var nog tur att de inte gjorde det, för det visade sig att det inte alls laag där de trodde att det skulle ligga. Vi hittade dit med hjälp av en tant och det visade sig vara ett pensionat som i sig var en annan del av ett hus och vi fick en hel lägenhet för 44 euro. Riktigt kap! Vi sov saa gott den natten!

Nu maaste vi till hostellet! Ny uppdatering snart!

I Holland!

Nu àr vi i Holland!! 😀 Wohoo fòr oss! Vi kom in ungefàr kl 13.00, men dessvàrre saa màrkte vi det inte eftersom att vi cyklade paa en cykelvàg och landsgrànsen inte var utmarkerad. Vi insaag det fòrst nàr Teresa inte làngre fòrstod alla skyltarna. Naavàl, vi var glada daa med..! Àn saa lànge har Nederlànderna erbjudit en riktigt traakig lunch paa en camping dà en massa barn sprang runt vaart bord i sin iver att vara fòrst i poolen, en hjort paa en àng och en 20 kilomenter laang rakstràcka som fòr vaar del naturligtvis gick rakt mot vinden. Nu sitter vi paa ett bibliotek och chillar naagonstans mellan Ommen och Zwolle, riktigt skònt fòr rumporna som bòrjar bli en problemfaktor fòr humòret..

Fòr att aatergaa till beràttandet fraan dàr fòrra blogginlàgget slutade, saa kan jag beràtta att det gick riktigt bra att komma ut ur Bremen. Vi var visserligen tvaa enorma bromsklossar i morgoncykeltrafiken, men vi gjorde i stort sett inga kartlàningsfel. Vi kom till Delmenhorst och ville àta frukost, saa vi gick in paa ett av alla dessa tusentals cafeer och bagerier som finns. Dàr inne surrade ett stort antal getingar och nàr jag paapekade fòr kvinnan bakom disken att det traskade runt seks stycken getingar paa ett av bakverken saa sa hon bara ”Ja?”. Jag tittade paa henne och hon fortsatte ”Ja, jag har en del getingar hàr inne.” och hade inga som helst anspraak paa att ens fòrsòka gòra sig av med dem. Vi gick dàrifraan.

Fòr att haalla humòret uppe i all motvind bòrjade vi att rappa om nàsta stad som hette Kirchhatten, vilket vi tyckte var vàldigt festligt. ”All the niggas in Kirchhatten” etc. You had to bee there, I guess.. Eftersom att vi cyklade runt i omraadet Hatten, saa hette nàsta stad Sandhatten, vilket naturligtvis skapade en del skratt och rim och rappande. Naavàl, framaat eftermiddagen bòrjade det att bli lite stressigt enligt vaar dagsplanering, saa vi tog tag i oss sjàlva och trampade fòrbi 35 km paa under 2 timmar. Slog upp vaart tàlt bredvid tvaa vàldigt trevliga hollàndare (far och son som cyklade ihop. Sonen var fòrlamad i sina ben, saa han hade en cykel som han trampade med armarna. Mycket imponerande..!). Pappan hette Ralph en Mees (extremt festligt namn) och gav oss sin adress och ville att vi skulle besòka honom paa vaar hemvàg. Vi aakte tillbaka in i Werlte (campingen laag strax utanfòr byn) och hittade en kebaberia och plòtsligt var vi hemma i Malmö fòr en stund. Tillbaka paa campingen strachade vi och sedan kròp vi i sàng.

Nu stànger biblioteket, hejsvejs alla!

 

Baade Jesper och jag har haft naagot bòs i ògonen ett tag nu. Oftast nàr det svider i ògonen saa àr det en insect som har fastnat i òginfransarna eller letat sig in under ògonlocket, men denna gaangen kan vi inte hitta vad som skapar irritationen…

När vi kom till Bremen

Hej alla igen! Jag försökte faa upp lite fler bilder, men alla datorerna vi hittar verkar vara fraan 80-talet och klarar inte av SD-kort.. naaväl, jag faar väl berätta desto mer maalande 😉

Paa morgonen paa campingen saag vi till att skynda oss och cyklade helt sonika ut utan att betala och var förvaanandsvärt nöjda med oss själva. Vi aakte igenom en stad som hette Tarmstedt och skrattade gott aat namnet. Det gick rätt saa segt för oss paa förmiddagen och det var ständigt hot om regn. Vi stannade vid en busshaallplats efter en väldigt vacker sträcka genom diverse fält för att strecha (Jesper är ungefär lika vig som en noshörning vilket gav upphov till en mängd skratt, dels fraan Teresa och dels fraan den där tanten som väntade paa bussen). När vi stod där och höll paa som bäst började det att regna. Det var som att naagon tömde en spann över huvudet paa oss. Vi satt i busskuren och väntade paa att det skulle ta slut, men eftersom att det inte gjorde det, plus att det började droppa fraan haallplatsens tak, kastade vi oss bort mot macken där vi köpte vars en varm dricka och ett choklad som svepskäl för att faa lingera där inne ett tag. Sen hängde vi utanför macken i ca 30 min till innan vi tog chansen när det sprack upp och spurtade vidare mot Bremen.

Det gick bra för oss, och som belöning för vaar heroiska insats fick vi se ett gäng kameler (ja, ni läste rätt!) paa en äng. Helt klart underhaallande. Vi tjuter vallrop varje gaang vi ser kor paa vägen (”koooosariiii!”) vilket faar kossorna att stirra paa oss (ocksaa mycket underhaallande), men det visade sig att det inte fungerade paa kameler. Synd ändaa.

Vi cyklade och cyklade och cyklade och kom till slut ut paa en vall där det blaaste som fan och det naturligtvis började regna igen, saa vi blev blöta och cyklade till första bästa skydd som denna gaangen var ett garagetak vid ett tomt hus. Grannhuset var däremot inte tomt, saa tanten kom ut och menade mycket surt paa att man faktiskt inte fick lov att använda andras garage. Häpp, jaja, vi fick cykla vidare och till sist kom vi äntligen till Bremen!

Vi tog in paa ett hostel som kostade nästan lika mycket som det i Hamburg men som inte höll i näreten saa hög klass. Plus att vi bodde högst upp längst in, utan hiss. Naaväl, vi gick paa upptäcktsfärd i staden och saag Die Bremermusikanten-statyn och köpte en sjal till Teresa, en ny mapp till Jesper samt ett läppsyl till Teresa. Först gick vi in i en sminkaffär för att köpa det där, men de erbjöd bara läppsyl i 25euro-klassen, saa vi gick till ett apotek där kvinnan som jobbade där blev arg paa Teresa för att hon inte direkt ville ha det dyraste läppsylet de hade. Och hon kunde verkligen inte rekommendera det billigaste, usch och fy paa det. Teresa fick helt enkelt inte köpa det billigaste. Hon tog det nästbilligaste och vi baada fick haalla oss för skratt när tanten med sax klippte av kvittot fraan maskinen.

Tillbaka paa hostellet saa passade vi paa och badade badkar ihop och sedan fick vi ju laana en dator av en schysst tjej nere i allrummet innan vi gick och lade oss.

Nu är tiden slut för denna gaang. Hej!

Dagen daa vi lämnade Hamburg

Ok, saa vi slutade med den fina berättelsen om när vi kom till Hamburg. Vi sov mycket bra den natten och fortsatte lyxen paa morgonen med en finfin frukostbuffe som man kunde köpa till. Därefter skulle vi ut ur Hamburg. Lättare sagt än gjort, visade det sig. Det var svaart at följa vaar kartas anvisningar och efter en del fraagande fick vi info att där borta, där fanns en tunnel med en hiss ner som gjorde att man kunde komma över kanalen. Ok, vi aakte ner, glada i haagen och skulle fota det mycket festliga i att aaka cykelhiss, varpaa vi insaag att vaart kameraminne inte fanns i kameran. Shit! Teresa fick cyklatillbaka till hostellet och Jesper stannade med alla prylarna. TACK och lov fanns kortet kvar i sd-läsaren paa den dator vi använt kvällen innan! 🙂 Lite lugnare aakte vi saa ner med hissen igen (han hissknappstryckarmannen skrattade gott aat oss) och sedan cyklade vi under vattnet bort till industriomraadet. Det kan ha varit det dummaste vi gjort under denna resa. Vi irrade omkring hur länge som helst och försökte följa dels vaar egen karta och samtidigt stämma av den mot de kartor som fanns vid de flesta busshaallplatser. Till slut kom vi till där vägen tog slut och ja. Sen kom vi inte längre. Jävligt daalig stämning.. Efter en del brutala ordväxlingar bestämde vi oss för att fota misären och sedan ta oss vidare.

Efter jävligt mycket om och men kom vi tillbaka till cykelhissen (ja, ni kan ju bara föreställa er hissknappstryckarmannens min när vi kom upp till honom för tredje gaangen paa samma dag) och sedan tog vi oss bort till lokaltransportsbaatarna och aakte helt enkelt baat över flodhelvetet. Med magarna tomma var stämningen ännu inte helt paa topp, men Jesper var i alla fall glad över alla stora maskiner paa baada sidor om floden.

Väl paa andra sidan behövdes mat och vi passade paa att äta en hamburgare i Hamburg. Den var inte jättegod, men det maaste ju göras.

Därefter cyklade vi i fruktansvärd motvind längs med flygplatsens landningsbana och kom till slut till ett cafe som hjälpte oss att faa tillbaka energin.

Efter det gjorde vi en god insats och cyklade lite mer än 30 km paa lite mindre än 2h och kom till sist fram till campingplatsen. Det var ingen där i receptionen, men en kvinna som haft sin husvagn där i 32 aar menade att de fick skylla sig själva som stängde redan kl 18.00 och att vi skulle campa ändaa och sedan se till att aaka innan 08.00 daa de kom tillbaka och paa saa sätt faa en gratisnatt. Det lät najs tyckte vi, och slog upp vaart finfina tält..!

Och saa efter en varm dusch och vars en pizza fraan campingens pizzeria kom vi äntligen att sova för första gaangen paa denna resa i vaart tält.

 

Nu är internettiden slut och vi maaste hitta en ny camping. Pusshaj!

Bremen

Nu är vi i Bremen!

Efter en fin baatfärd där jag bland annt fixade saa att Jesper fick komma upp paa bryggan (tänk barn paa julafton) saa kom vi fram till Travemünde och vart faktiska cyklande startade. Vi tog oss till Lüubeck och var vid ett tillfälle tvungna att aaka med en cykelbuss eftersom att cyklar inte var tillaatna i e tunnel. Lite märkligt, men okej.

Vi sov paa Rucksack Hotell och hittade nyckeln under ”Ze dwaarf”, dvs. den jättefula statyn utanför ytterdörren. Dagen därpaa cyklade vi till Hamburg med väldigt mycket motvind. Det regnade paa förmiddagen och Jesper var paa väg att ge upp eftersom att augusti var en saa himla daalig maanad att cykla i Europa paa.. Naaväl, efter en kaffe/tee paa en stenmur mitt emot ingaangen till den restaurang vi inte fick ta med vaara cyklar in paa, var humöret bättre igen och Hamburg närmade sig med stormsteg. Väl innanför stadsgränserna tog det dock ytterligare 1,5h att faktiskt komma till centrumet, herre grud vad laangt det var. Vi checkade in paa A&O Hotels and Hostels och lyxade till det med ett privatrum som inkluderade eget badrum, dusch, TV och dubbelsäng. Riktigt najs.

Oj, maaste lämna tillbaka datorn till den trevliga tjejen som lät oss lägga över lite bilder. Vi faar uppdatera om vaar händelserika färd UT ur Hamburg typ imorgon. Hejsvejs!

Jesper paa bryggan. Gissa om han ställde tusen fraagor? Tindrande ögon var ledmotivet.

Teresa fraiktigt fett att vara saa nära ända, som man var när man stod paa bryggan.

Jesper vinkar till den andra baaten. Av naagon anledning är det helt ok att vinka till andra baatar. Inte för att naagon svarade, men ändaa.

Jesper och överstyrman. Det du, Roland!

Vi i väntar paa att bli utsläppta fraan baaten. De maniska leendena kan bero paa alla de avgaser som de stora lastbilarna snäppte ut, eller saa var vi bara jävligt exalterade över att faa börja cykla paa riktigt?

”Ze Dwaarf!”

Teresa poserar framför utsikten paa vaart lyxiga rum.

Den jättestora centralen i Hamburg. Detta är bara ena änden..